Substansvärdering

Substansvärdering

Med en substansvärdering kan du värdera ett företag utifrån dess tillgångar och skulder – uppgifter som finns på balansräkningen. Men riktigt så enkelt är det inte. För att denna typ av företagsvärdering ska bli rättvisande behöver vi ta en titt bortom siffrorna i bokföringen genom att göra något som kallas för normalisering.

I denna artikel berättar vi hur denna typ av värdering fungerar.

Substansvärdering – definition

Substansvärdering är en typ av företagsvärdering som använder sig av bolagets substansvärde som utgångspunkt. Substansvärdet motsvarar företagets eget kapital, dess nettoförmögenhet.

Skillnad mellan tillgångar och skulder

Substansvärdet motsvarar i sin enklaste form skillnaden mellan tillgångar och skulder. Vi kan ta ett enkelt exempel: Har förtaget tillgångar som är värda 10 miljoner kronor och skulder som uppgår till 7 miljoner blir substansvärdet alltså 3 miljoner kronor.

Enkel substansvärdering av företag

Ska du göra en väldigt enkel värdering av ett företag kan du alltså titta i balansräkningen och leta efter posten eget kapital. Tyvärr blir en sådan värdering nästan alltid missvisande av den enkla anledningen att bokfört värde inte behöver vara samma sak som verkligt värde.

Fortsätt läsa så ska vi berätta hur man bör göra istället.

När passar substansvärdemetoden?

Även om det är en ganska simpel värderingsmetod används substansvärdering ändå ibland. Här är några situationer då denna metod kan passa:

  • Ingen eller liten vinst jämfört med tillgångarna
  • När ett företag ska avvecklas (likvidationsvärdering)
  • Företaget går inte med vinst och växer inte heller nämnvärt
  • För värdering av företag med stort ägarberoende – inkråmet kan säljas och värderas men verksamheten är starkt beroende av ägaren
  • Bolag med betydande tillgångar, till exempel fastighetsbolag eller investmentbolag
  • I kombination med andra värderingsmetoder

Fördelar

  • Relativt enkelt sätt att värdera företag på
  • En konkret metod som är förhållandevis lätt att tillämpa
  • Har balansräkningen som bas
  • Ganska snabb uträkning av värdet
  • Kan ge ett lägsta värde som utgångspunkt eller referens

Nackdelar

  • Affärsidé och potential påverkar inte värderingen
  • Synergieffekter får ingen inverkan på företagets värde
  • Missar dolda reserver som inte finns med i balansräkningen, till exempel dotterbolag
  • Bokfört värde kan skilja sig mycket från marknadsvärdet
  • Leder ofta till ett mycket lägre värde än vad bolaget verkligen är värt
  • Tar ofta inte hänsyn till immateriella tillgångar
  • Det kan vara svårt att värdera vissa skulder
  • Ett bolag som går med vinst och ett som går med förlust kan komma att värderas lika.

Vill du göra en företagsvärdering som tar hänsyn till lönsamheten? Då är det en avkastningsvärdering du ska göra istället. Ifall bolaget växer men kanske inte går med vinst än kan en DCF värdering passa.

Korrekt substansvärdering? Normalisera balansräkningen!

Vad du behöver göra för att få fram det verkliga företagsvärdet är att normalisera balansräkningen innan du räknar ut substansvärdet. Det innebär att justera varje post för att reflektera hur stora tillgångarna respektive skulderna är i själva verket.

Exempel – normalisering av tillgångar

Vi kan börja med tillgångssidan. Det är vanligt att tillgångar underskattas i en substansvärdering. Ett vanligt exempel är företag som har många fordon eller maskiner.

Redovisningsmässig avskrivning gör gällande att inventarier ska skrivas av med den förväntade livslängden. I själva verket kan det bli ett ganska godtyckligt tal.

Till exempel kan avskrivningstiden sättas till fem år fastän maskinen i praktiken fortsätts att användas mycket längre än så. Kanske sju, nio, tio år eller mer.

Om en företagsvärdering då görs efter fem år så visar balansräkningen att denna tillgång är värd noll kronor, vilket alltså inte är korrekt. Marknadsvärdet kan alltjämt vara betydande.

En företagsvärderares uppgift blir att först uppmärksamma att dessa tillgångar är undervärderade i balansräkningen, därefter att sätta ett värde på dem.

Vanligt att tillgångar undervärderas

Det vanligaste är att tillgångar undervärderas eftersom bokföringslagen anger att tillgångar inte får tas upp till ett högre värde än anskaffningsvärdet.

Dessutom har de flesta verksamheter ett intresse i att ha en låg värdering på tillgångarna ur skattemässigt hänseende. På detta tillkommer den nämnda avskrivningen.

Men det omvända kan givetvis också hända – att tillgångarna har övervärderats i balansräkningen. Så kan det till exempel vara om immateriella tillgångar som patent och varumärken har tagits upp till orimliga värden. Då behöver de normaliseras i samband med substansvärderingen.

Exempel – normalisering av skulder

Även skuldsidan kan behöva korrigeras innan uträkningen görs. Storleken på ett banklån är kanske inte så mycket att diskutera då det står svart på vitt på pappret.

Men leverantörsfakturor är också skulder och här kan det finnas lite mer osäkerhet i kalkylen. Stämmer inte leveransen med fakturan så måste skulden justeras ner.

Ett annat exempel är garantiåtaganden som också är en form av skuld. Har företaget lämnat en garanti motsvarar det en skuld till kunden om det uppstår klagomål. Det knepiga är att lista ut hur stor andel av försäljningen som kommer att bli garantiärenden.

Finns borgensförbindelser finns också en risk att dessa åtaganden övervärderats eftersom sannolikheten att företaget måste lägga ut pengar för det andra bolaget ofta är låg.

Det kan finnas ett incitament bland bolag att undervärdera sina skulder för att kunna uppvisa ett bättre resultat. – Eller att övervärdera dem för att skapa skattemässiga fördelar.

För att en substansvärdering ska bli korrekt måste samtliga skulder analyseras och bedömas, och vid behov justeras.

Vem utför en substansvärdering?

Det kan vara lockande att själv göra en substansvärdering eftersom metoden verkar så lätt. Men skenet bedrar. Det sistnämnda momentet med att identifiera sådant som måste normaliseras och därefter räkna ut vilka belopp som ska användas kräver ett tränat öga.

Om du vill anlita hjälp finns följande alternativ:

  • Expert på företagsvärdering: Specialister som utvecklat en konkret metod för att göra en balanserad värdering. Priset är ofta fördelaktigt och kvaliteten hög.
  • Revisionsbyrå: Kan mycket och har ofta ett starkt varumärke vilket inger förtroende men är dock dyrare och sällan bättre än specialisterna.
  • Företagsmäklare: Använder sällan substansvärdemetoden utan utgår istället från marknadsvärdet.
  • Onlinevärdering: En mycket enkel form av företagsvärdering som inte tar hänsyn till behovet av normalisering. Ger ofta helt fel värde.

Kontakta oss!

Vi hjälper dig att göra en substansvärdering så som den bör göras – genom att undersöka det verkliga värdet bortom balansräkningen. Kontakta oss idag för att få en kostnadsfri konsultation och ett förslag på bästa sätt att göra din företagsvärdering.

Vill du ha hjälp att sälja ditt företag kan du läsa mer om oss som Företagsmäklare här.

Vanliga frågor och svar

Vad kostar en substansvärdering?

Kostnaden beror på uppdragets omfattning, vilket bland annat i sin tur beror på företagets storlek och typ samt syftet till att en värdering görs. Kontakta oss för en offert!

Varför gör man en substansvärdering?

Metoden används när man vill värdera ett företag utifrån dess tillgångar och skulder. Det är en snabb och relativt okomplicerad värderingsmetod som även kan användas på företag som inte går med vinst.

Vad är substansvärde?

Substansvärde är detsamma som företagets eget kapital.

Vad kallas substansvärdering på engelska?

Det heter ”asset valuation”.